artiklar på svenska
Adress: Ulvögatan 9
162 62 Vällingby
Telefon: +46 704 655 721
Ansvarig utgivare: Firmin Koto
ISSN: 1654-8949
Organisationsnr 802438-8087
31 verser för december
av Brigitte Gacha

Jag begråter Mannens Omedvetenhet
Som skickar barnet med vapen i hand
Till döden och att döda sin nästa,
Att förlora sin oskyldighet i blod
Miriam Makeba , Mamma Afrika har gått bort. Mamma Miriam Makeba, en myt.
av Brigitte Gacha

Pata pata: jag hörde först en röst, en ren kristallröst som tränger sig in i ens kropp, som sätter i gång alla sinnen. Då var jag bara tre majskolvar lång. Sen, mycket senare, träffade jag den personen som rösten strålar ut från: Miriam Makeba. Alltså, det var en riktig människa som denna röst tillhörde! (lire la suite)
Afrosvenskarna firade 161 år av frihet
av Bailor Jalloh

Den 9 oktober 2008 firade Afrosvenskarnas Riksförbund i samarbete med Delegationen för mänskliga rättigheter, Centrum mot Rasism och Cinemafrica att det var 161 år sedan Sverige avskaffade slaveri med tillfångatagna afrikaner. Evenemanget ägde rum på Afrosvenskarna i Stockholms lokal i Skanstull. (lire la suite)
Guinea firade sitt guldbröllop som självständig stat den 2a oktober 2008.
av brigitte gacha

Det är beläget i Västafrika och har 10 .211.437 invånare och dess areal är 245,857 km2. Med sin kroklinjiga form, sittande vid Atlanten, samtidigt ösande vatten från floder med källor i Niger, Senegal och Gambia. Guinea räknar inte mindre än sex gränsländer: Elfenbenskusten, Guinea-Bissau, Liberia, Mali, Senegal och Sierra Leone. (lire la suite)
Uganda firar sina 46 år av självständighet i Gamla stan.
av brigitte gacha

Det var den 18e oktober i år som Ugandas gemenskap i Sverige samlades i Mäster Olofsgårdens lokaler i Gamla stan, och det var för att fira årsdagen (9 oktober 1962) av sitt lands 46e år av självständighet. Belagen i Östafrika, har Uganda en yta av 241.038 km2 och omkring 29 million invånare. Det gränsar till Kongo-Kinshasa, Kenya, Tanzania och Sudan (lire la suite)
Konst:
Vardagens ikoner
av Denys-Louis COLAUX (övers. Cathrine Comber)
« En färgernas fest och en fest för mjuka och utsträckta former – en härlig och fascinerande hyllning av vardagens rörelser – glada rytmer, en sällsynt täthet, en hjärtslitande medkänsla – själens och sinnets pulserande i en kultur – ett härligt möte med himlen, värmen, blodet, huden, solen, andningen, jorden – målade arkiv som för måleriet betyder det som poesin betyder för litteraturen ». (lire la suite)
Ma Bat Goup Ly Dumas.
"Katoucha var både tillgänglig och generös, kvalitéer som är sällan vanliga hos kända personer"
av brigitte gacha

Trofast mot mina föresatser fattar jag min penna för att ge våra läsare ett annat exempel av en kvinna som förkroppsligar Afrika genom sina traditioner och sina kulturella och ädla värden. (lire la suite)
Det var väntat…KFE FM lanserar sig till skolstarten i Skandinavien och därefter internationellt.
av Chantal Guionnet (övers. Gunborg Ahlstam)

Jonas Guei, chef för radion kan glädja sig åt en ljus framtid för webbradion KFEFM. Den fyller ett uppdämt behov av att föra fram ett Afrika som rör sig och dansar till ljudet av vilda rytmer. Underskattade talanger, bortglömda artister, KFE FM vill vara förnyelsens, pånyttfödelsens och hoppets media. (lire la suite)
”Drottningar av Afrika” (juveler) av Carolyne de Feral.
av brigitte gacha

Det finns bilder som talar för sig själva. Jag anspelar på de fantastiska smycken skapade av en modern afrikansk kvinna. Utöver det estetiska har de en kulturell och pedagogisk betydelse. (lire la suite)
Rokia Traorés nya skiva ”Tchamantchê”
av zacharie acafou (övers. Kia Falk)

Maliern Rokia Traoré har släppt sin fjärde skiva. I detta album vänder hon sig mot Västvärlden och det moderna. Efter en lyckad karriär ville hon ha en nystart och det resulterade i ett rock-och bluesalbum med spår av Afrika. (lire la suite)
Roselyne Belinga ”Parures Nomades”
När Afrika exporterar sig genom sina smycken
av atse n'cho de brignan (övers. Brigitte Gacha)

Ebenholtsträ, sågat, polerat och lackerat oxhorn med utsmyckningar av metall, snäckor, halvädelstenar, läder, kristallpärlglas. Med dessa material kombinerar Roselyn Belinga en harmoni av olika färger vid tillverkningen av sina smycken, som hon kallar ”Parures Nomades” (Nomadsmycken). (lire la suite)
Intervju med Hanny Tchelley-Etibou ”…här skapar vi ingen film”.
av didier kore (övers. Katarina Sahlin)

Hanny Tchelley-Etibou, filmskapare, berättar i denna intervju om den ivorianska filmen och det utlovade filminstitutet. (lire la suite)
Madame Leila Ndiaye: "Politik är framför allt en konst. Konsten att teckna, forma, mejsla fram en ideologi som tjänar ett ärligt syfte."
av firmin koto (övers. Katarina Sahlin)

Leila Ndiaye är en ung aktiv kvinna som till yrket är statsvetare och som arbetar som rådgivare till Elfenbenskustens president Laurent Gbagbo. I denna intervju öppnar hon sig för våra läsare och berättar om de nya utmaningar som väntar det återförenade Elfenbenskusten samt Afrika i stort. (lire la suite)
”JUNE SHOP”
Berättelsen om två personligheter, två kulturer och ett märke
av Atse N'cho de Brignan (övers. Cathrine Comber)

”JUNE SHOP”, det är berättelsen om två unga tjejer som träffades av en slump när de sommarjobbade tillsammans i Paris, och som bestämde sig för att förena sina två passioner – mode och Afrika. (lire la suite)
Film: Minnesdagen för slaveriets avskaffande
Juju factory bjuder in sig till Stockholm
av Firmin Koto (övers. Cathrine Comber)

Juju factory en aktuell afrikansk film av format presenteras som den stora stjärnan den andra upplagan av minnesdagen för slaveriets avskaffande i Sverige. Låt oss påminna oss, som stöd för minnet, att den svenska staten, (år) 2007 erkände sin inblandning i den svarta slavhandeln. Sedan dess har afrikaner som bor i Sverige beslutat sig för att högtidlighålla denna historiska händelse genom ett evenemang av format. (lire la suite)
Litteratur: Traditionen får skulden.
av Abissiri Fofana (övers. Cathrine Comber)

Filosofiprofessorn Gaston Paul Effa visar i sitt sjunde verk ”Vi traditionens barn” hur ett Afrika insnärjt i sina traditioner hindrar individen att utvecklas och att leva.(lire la suite)
Alphonse Demeho - Komiker
”Teaterns framgång är knuten till ett lands sociopolitiska kontext …”
av Zacharie acafou översättning Helena Pechan

Komiker, skådespelare och regissör – Alphonse Demeho griper sig an uppgiften att bli accepterad mitt i konsten och kulturen trots de många svårigheter och hinder som denna miljö kan omfattas av. Efter att ha klättrat uppför stegen på flera teatersalonger i Paris med sin enmansföreställning ”La traversée” (Resan över) är hans almanacka fullspäckad inför säsongen 2008 – 2009. Ett samtal med denna den afrikanska kulturens trollkonstnär. (lire la suite)
Julia Channel: Jag accepterar mitt liv
av ATSE N’CHO DE BRIGNAN (övers. Cathrine Comber)

Helvetet sett från himlen: Julia Channels bekännelser. Helvetet sett från himlen är inte dokumentären som sänts i fransk TV om vårt ekosystems förfall. Det är inte heller skogsbränderna i Kalifornien sett från rymden med (hjälp av) Nasas satelliter i USA. Detta helvete sett från himlen är inget annat än självbiografi av Julia Channel Sow (hennes flicknamn) som blev Julia Channel genom omständigheternas makt; en porrikon i början av 90-talet.(lire la suite)
Ett bröllop som inte är
som alla andra
av brigitte gacha

Vad är, enligt Er, kära läsare, det vackraste evenemanget som kan firas i en kyrka? ”Ett bröllop!”, skulle nog många föreslå. ”Ett dop!”, kanske andra skulle säga. Nåväl, båda har rätt. Det var i Högalidskyrkan, den enda kyrkan i Stockholm med ett dubbeltorn, som bägge dessa evenemang firades, och det var på samma dag, och i samma familj. (lire la suite)
Kvinnobanken: Chartered insurance institute of Nigeria. Vi håller våra löften!
av firmin koto (övers. Katarina Sahlin)

I slutet av maj hyllades kvinnorna i Chartered insurance institute of Nigeria av ”Chiefs Tamsi” (de högsta traditionella ledarna i Lagosområdet) för sina initiativ för att utveckla kontinenten. Dessa kvinnor bestämde sig för att ta sitt öde i egna händer och har visat sin förmåga att få sina investeringar att växa. (lire la suite)
Positivt mottagande av
"Svarta diamantens stigar"
av Corine Hazoumé.
av Brigitte Gacha

Huvudpersonen i denna spännande bok heter Colette och hon härstammar från Afrika.En första läsning ger intryck av det är en detektivroman eller en äventyrsbok. Berättelsen kan liknas vid en stuvning med afrikanska ingredienser: (lire la suite)
Professor Magueye Kassé, ansvarig för Dak’Art 2008 : « Afrikanerna borde se på Afrika med nya ögon ».
av Yacouba sangare(övers. Katarina Sahlin)

Orkesterledaren för den åttonde biennalen om afrikansk samtida konst som i år gick av stapeln i Dakar är professor i germanska språk och här ger han de stora dragen kring evenemanget. (lire la suite)
Pauline Opango LUMUMBA
Änkan till Kongos martyr, 47 år senare…
av firmin koto (övers. Katarina Sahlin)

För 47 år sedan dog den förste nationalhjälten i Kongo, Patrice Emery Lumumba. Alltsedan denna ödesdigra dag 17 januari 1961 har änkan Pauline Opango Lumumba sörjt sin hyllade make. Hon som alltid fanns vid hans sida gick efter hans död i exil i Egypten där hon uppfostrade sina fyra barn (François, Patrice, Juliana et Roland) med kärlek och respekt till sin nästa, som om denna tragedi som deras fars död utgjorde bara hade gjort henne starkare. (lire la suite)
Intervju: Roland Lumumba, ordförande för stiftelsen Patrice Lumumba
av firmin koto (övers. Kia Falk)

Vi har träffat Roland Lumumba, arkitekt, handelskammarens ordförande, ordförande för arab-kongolesiska handelskammaren, ordförande för stiftelsen PATRICE E LUMUMBA (FPEL) och konsult för finansiering av projekt i Afrika. Denne mångspråkige och mångdimensionelle man samtalar med oss om panafrikanism och integration. (lire la suite)
100%culture awards 2008 - Roland Lumumba förste fadder till priset!
av katarina sahlin

Det började redan den 19 mars i år under festligheterna kring den fransktalande världen som äger rum varje år och som även är 100%Cultures födelsedag, men vår egen fest hölls den 26 april. Tillsammans med Cer’afrique och Afrosvenskarnas riksförbund firade vi ettårsdag med utdelning av våra awards i Nobelprisets hemstad Stockholm. (lire la suite)
Aimé Césaire : den siste av de sista solarna har gått ned.
av abissiri fofana (övers. Katarina Sahlin)

Han är död. Denne poet, politiker och kämpe som under hela sitt liv gav livskraft och värdighet åt Martinique. Aimé Césaire, lämnade jordelivet 17 april i år i en ålder av 94 år. Denne man som blev känd som en av upphovsmännen bakom « la négritude » och med honom går en afrikansk litterär epok i graven. Efter Léon Gontran Damas (från Guyana) och Léopold Sedar Senghor (från Senegal) är det dags för den siste skaparen av ordet négritude att vandra vidare. Han kämpade i hela sitt liv mot kolonialism och rasism. (lire la suite)
Konsert med Ahiwo International i Paris: ett lyckat vad!
av atse n'cho de brignan (övers. Katarina Sahlin)

Denna orkester som blandar traditionellt med modernt bildades 1997 av resterna från Rossignols d’Ananguié. De spelar både på ivorianska och utländska scener och har nått stor framgång. Under de 15 år de existerat (om man räknar med åren då de hette något annat) har de givit ut 14 album varav den senaste kom ut i början av 2008 och bär titeln ”Equilibre” (jämvikt), en sådan titel syftar på att behålla sin status i hemlandet men även att erövra den internationella scenen. Och det är just vad de gjorde på CBS Music och Fan Club Ahiwo i Paris i mitten av april framför en hängiven publik. (lire la suite)
Glou Glouindy: en mästare inom mimkonsten
av zacharie acafou(övers. Helena Pechan)

Konst, dans, teater och film är normalt representerade i den afrikanska kulturen, men mimning är det inte. Antalet professionella mimare kan räknas på en hand. Glou Glouindy är en sådan. Han är även koreograf, skådespelare och danslärare. (lire la suite)
CLAUDY SIAR (Radioprogramledare): Afrika har något starkt och mänskligt att försvara på kulturens och musikens område
av atse n'cho de brignan (övers. Helena Pechan)

Claudy Siar definierar sig själv som ”Afrikan från Karibien, född och uppvuxen i Frankrike”. Han är radioprogramledaren som alltid har kämpat för ett rättvisare samhälle. Tack vare succén med sitt program ”Couleurs Tropicales” (Tropiska färger) på RFI spelar han en stor roll i Afrika där han för ett flertal strider. En av dessa strider, som var nära att kosta honom jobbet på Radio France Internationale, var när han tog ställning genom att kritisera sitt hemland Frankrike i krisen i Elfenbenskusten. Han är skaparen av zouké-décalé, ett koncept för att föra folk och kulturer från Afrika och Karibien närmare varandra. Vi träffade honom på hans kontor i Paris för en intervju om vissa bestämda frågor.(lire la suite)
Bok: ”Afrika gråter inte längre, det talar”
Och Tiken Jah Fakoly gör sig till språkrör för en kontinent.
av atse n'cho de brignan (övers. Helena Pechan)

Tiken Jah Fakolys reggae kommer hädanefter att kunna läsas. Den som känner Tiken Jah Fakoly håller nog med om att reggaemannen från Elfenbenskusten inte har svårt att uttrycka sig. Han betraktar sig som ”Artist utan gränser” speciellt när det handlar om att försvara Afrika, eller någon annanstans. Han har alltid envist pekat ut problemen som undergräver kontinenten som kallas mäsklighetens vagga. Det är ur detta perspektiv som den självbiografiska boken ”Afrika gråter inte längre, det talar” är född. (lire la suite)
Doudou Ndiaye Rose firar
50 år som artist
av honore essoh (övers. Kia Falk

Doudou Ndiaye Rose, mästaren på trummor, lever för sin passion som han nu har ägnat sig åt i ett halvt sekel. Det kommer inbjudna från jordens alla hörn för att fira denne stora trumslagares 50-års jubileum som artist. Festligheterna pågår från den 26 mars till den 1 maj i Dakar, Sénégals huvudstad. Det utlovas afrikanska stjärnor, festligheter, trumföreställningar, sång och dans. (lire la suite)
«Africamania»:
Afrikansk film hyllas
av zacharie acafou (övers. Katarina Sahlin)

Afrikansk film tycktes ha försvunnit under de senaste 10 åren från alla stora filmfestivaler, men har nu dykt upp till ytan på franska cinemateket som visar den afrikanska filmens historia genom 80 olika filmer. Det var faktiskt så att Cannes festivalen inte längre valde ut filmer från Afrika söder om Sahara sedan Kini och Adams (1993) som regisserades av burkinabesen Idrissa Ouedraogo. (lire la suite)
Modern afrikansk konst - SORO PEHOUET återbesöker kvinnans värld
av cheickna d. salif (övers. Katarina Sahlin)
Utsedd till bästa konstnär och vinnare av Grand Prix Guy Nairay, under den tredje upplagan av Nationella konsttävlingen i Elfenbenskusten, utgör Pehouet en av de unga talanger som man måste räkna med på den afrikanska konstscenen. (lire la suite)
ISABELLE ANOH
(TV-producent och programledare)
SKÖNHET OCH INTELLIGENS I MODETS TJÄNST
av didier belos (övers. Helena Pechan)

I grund och botten är ”Tendance Party” ett TV-program för reklam för afrikanskt mode. Men efter hand har detta modesta PAD ökar i volym. Det har mycket snabbt internationaliserats och har upphöjts till händelse därför att det fanns ett verkligt behov. (lire la suite)
Sénégal - Nasrine Safa,
« jag tycker om att
fotografera rörelse»
av honore essoh (övers. Kia Falk)

Passionerad av fotografering sedan mer än tio år och utrustad med vilja och ödmjukhet håller Nasrine Safa på att skapa sig ett bra rykte inom just fotografering, som är en försummad konstform i Afrika. Nasrine visar den maritima miljön i sitt land, Sénégal. För första gången har hon ställt ut sina verk för allmänheten. Utställningen hette ”les Silhouettes” och den pågick mellan 4- 17 december på biblioteket Athéna i Dakar. Vi var där och träffade henne. (lire la suite)
Teater: « Chakas död » Återupplivad på
universitetets scen
av ATSE N’CHO DE BRIGNAN (övers. Katarina Sahlin

I aulan på universitet 3 i Paris välkomnades i december förra året en liten publik för att se « Chakas död ». Den historiska figuren Chaka Zulu har inspirerat afrikanska författare som t.ex. Léopold Sedar Senghor, som i sin bok Éthiopiques (1956) har en dikt som heter « Chaka » som är 126 sidor lång. Genom att tillägna denna dikt Bantufolkets martyrer, berör Senghor tydligt de politiska frågor som handlar om kolonisatörer och de koloniserade. (Läs mer...)
Cheick Fantamady Camara (filmare och regissör) ”Vi skördar frukterna av vår frånvaro av identitet”
av zacharie acafou (övers. Helena Pechan)

Tystnad, tagning! Med kameran i högsta hugg upphör inte Cheick Fantamady Camara att förvåna, inte så mycket genom sin uppfinningsrikedom som genom de djupa budskap som styr hans filmer. Denne begåvade filmare, född i Guinea 1960, gjorde år 2000 sin första kortfilm ”Konorofily” som fick Fespacopriset 2001. Därefter följde ”Little John” och ”Bê Kunko” 2004 som vann priset för bästa nykomling vid Fespaco 2004. (lire la suite)
Top-Modellen: Déborah Hoernecker ger ut sina guldklimpar
av firmin koto (övers. Katarina Sahlin)

Deborah Hoernecker är fransk-nigerianska och grundare av agenturen Runaway Dreams, en internationell modellagentur. Hon organiserade i september 2007 en oförglömlig modevisning i Lagos som heter “Colours of Africa”. Debbie berättar här om sitt arbete med agenturen som nu växer kraftigt. (Läs mer...)
Garba 50, rap från Abidjan
tar över världen
av ATSE N’CHO DE BRIGNAN (övers. Kia Falk)

När man tidigare pratade om Hip Hop pratade man om New York och Paris men nu pratar man även om Abidjan!, säger två killar som kallar sig Sooh och Oli. Dessa två män revolutionerar just nu det kulturella mikrokosmoset i Elfenbenskusten. Deras rap som skapas ur kraften i ”nouchi” (ivoriansk slang), håller på att erövra världen. (Läs mer...)
Förlovning mellan svensk rock och senegalesisk rap
av honore essoh (övers. Kia Falk)

En sällsynt förening av olika musikstilar har intagit senegalesiska huvudstaden, Dakar. Den här sammanslagningen har resulterat i en musikalisk ateljé och två konserter. Gruppen Matador med den senegalesiska rapparna Keyti, Mme Xa och Fatim och de svenska rockartisterna från Defueld har utbytt sina erfarenheter och skapat en ny musikform, något som musikälskarna i Dakar gläder sig åt. (Läs mer...)
Ledare december 2007
GARBA 50
av Firmin koto (övers. Katarina Sahlin)

I Elfenbenskusten, detta land som ligger i Västafrika, är garba en rätt som alla känner till. Den består av kassavagryn som kallas attiéké och serveras med stekt tonfisk. Garba kostar inte mycket och därför är det något som alla uppskattar i detta land som just kommit ur en politisk- och militär kris som kostat multum. Det man måste känna till är att Elfenbenskusten är ett land som främst är ett jordbrukssamhälle och kassava växer överallt. Tonfisk finns det också gott om och landet placerar sig väl bland de största producenterna i världen. Låt oss säga att garba är symbolen för ett folk som kämpar för sin överlevnad. Även om det är sant att vissa ser det som ett tecken på en ekonomisk återhämtning.(Läs mer...)
Den här dikten handlar om hur en utlänning upplever sitt möte med hennes blivande främmande land.
av brigitte gacha

Den första gång jag kom hit
Till detta fjärran land,
Då var det en decemberdag
Det var ovanligt kallt och
Otroligt blåsigt och mörkt .
Och det var nog så nedslående.
Jag lyfte min blick av
En tillfällighet och såg
tusentals av ljus i fönstren. -
Ett sagolikt skådespel
var dessa mängde av
Ljus i pyramidformer !
Jag drogs till dem som om de
Vore magneter och de
Vänligt bjöd mig in till dem. (Läs mer...)
Minnesdag för slaveriets avskaffande i Sverige
Sverige erkänner till slut sin roll i den internationella slavhandeln.
av katarina sahlin

Eftersom det är 200 år sedan slaveriets avskaffande i Storbritannien och 160 år sedan Sverige avskaffade detsamma anmodar Afrosvenskarnas riksförbund, Centrum mot Racism och Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige att svenska staten ska utnämna en minnesdag för slaveriets avskaffande – den 9 oktober. Denna oktober tisdag i år anordnades en seminariekväll i Grillska huset på Stortorget i Gamla stan, Stockholm där bland andra integrationsminister Nyamko Sabuni, fd migrationsminister Barbro Holmberg och ordförande för Forum Syd, Joe Frans deltog. (Läs mer...)
Keramisk konst:
Cer’afrique har
sitt på det torra
av firmin koto (övers. Helena Pechan)

Doften av den brända leran, som påminner om atmosfären i afrikanska krukmakarbyar komer hädanefter vara en del av sevärdeheterna på Champs Elysée. Cer’afrique, Corine Hazoumés välkända märke för keramisk konst har just satt ner sin fot i Paris flotta kvarter (8:e, 16:e och första arrondissementet. (Läs mer...)
Alpha Blondys son
kommer tillbaka
av atse n'cho de brignan (övers. Helena Pechan)

Ismaël Agana gjorde sig känd på den musikaliska scenen för första gången, med sin skiva ”The Day”. Det var 1995 i Elfenbenkusten, hans hemland. (Läs mer...)
Teshome Wondimu"Målet med Selam är att marknadsföra osynliga kulturer på offentliga scener i Stockholm"
av firmin koto (övers. Katarina Sahlin)

Teshome Wondimu är sedan länge en välkänd referens i Sverige. Han är en av de första afrikanerna som på ett professionellt sätt investerat i att marknadsföra afrikansk och latinamerikansk musik. "Målet med Selam är att marknadsföra osynliga kulturer på offentliga scener i Stockholm", meddelar han stolt och med övertygelse. (Läs mer...)
Nathalie Konan eller
kraften i kvinnlig blick
av didier kore (övers. Kia Falk)

Nathalie Konan, styliste och modedesigner från Elfenbenskusten har allt för att behaga. På ett intuitivt och moderligt sätt hämtar hon sin inspiration från den kvinnliga blicken. Hennes alster är moderna men hon glömmer emellertid inte bort sitt ursprung. Detta gör att hon på ett mästerligt sätt lyckas framställa orginella kläder som på ett fullkomligt vis förenar tradition och modernitet. (Läs mer...)
Det är Gamla stan
Afrika Festival.
av Brigitte Gacha

Det är Afrika Festival,
Den första i sitt slag
I Gamla stan under
Beskydd av Mäster Olofsgården (Läs mer...)
Eugénie Diecky (programchef på Africa No 1 France)
Den afrikanska
diasporans röst
av atse n'cho de brignan
(övers. Helena Pechan)

Africa No1 är den viktigaste franskspråkiga afrikanska radiokanalen som sänder i åtskilliga afrikanska länder och även i Frankrike. Denna stora arbetsplats som ger arbete år 200 personer i Gabon och över hela Afrika, har vid sitt hjärta i Paris en kvinna, lika anmärkningsvärd genom sin röst, som genom sina samtidsprogram. Hennes namn är Eugénie Diecky.(Läs mer...)
Nyamko Sabuni :
"Jag känner mig som kongoles och är stolt över
att vara svensk"
avFirmin Koto (övers. Brigitte Gacha).

I den här intervjun som hon angriper med öppet hjärta, visar den svenska integrationsministern med nöje lite av sitt verkliga jag. Och det är denna självklara människokärlek som skapat "fjärilseffekten" kring henne. (Läs mer...)
Angèle Etoundi Essamba.
av Brigitte Gacha

Utöver Sverige fanns det bara få länder som inte ännu hade sett Angèle Etoundi Essambas vackra fotografiska porträtt. Hon är en av den afrikanska kontinentens mest sällsynta svarta fotografer som är internationellt känd. (Läs mer...)
MOMO WANDEL :
En odödlig gammelman
av zacharie acafou (övers. Emma Bennström)

Kungen av swing och improvisation, Momo Wandel, född i Nya Guinea (1926-2003). Han skapade sin musik utan att överbearbeta den genom att inspireras av samtida låtar. Beredd med sin sax var Momo det goda humöret personifierat i en stor ”jazzman”. (Läs mer...)
Cinéma FESPACO
Den afrikanska filmen sätter på sig finkläderna
avmarcel appena (övers. Kia Falk)

Den panafrikanska film och TV-festivalen FESPACO, hölls mellan den 24 februari och den 3 mars 2007 i Ouagadougou, huvudstaden i Burkina Faso, ett land i västafrika. I år var det 20e året festivalen hölls. Det är en av kontinentens mest uppmärksammade kulturella händelser. (Läs mer...)
Brigitte Gacha, författaren.
”Upptäck det ädla
ansiktet av Afrika”
avfirmin koto

Brigitte Gacha föddes i Kamerun, och hon har studerat journalism vid Sorbonne Universitetet i Paris. Efter ett engagemang vid UNESCO som en frilans journalist, bor hon sedan några år i Stockholm med sin make. I den här intervjun, berättar hon här om sin bok, men också om sin vision om Afrika (Läs mer...)
Kitimbwa Sabuni
« Till mina medmänniskor i Afrika vill jag säga att de slänger av sig oket som nationalismen utgör. Det är inte ett afrikanskt koncept.»
avFirmin Koto (övers. Katarina Sahlin)

Kitimbwa Sabuni behövs inte längre presenteras för svenskarna. Genom sin kamp mot rasism och diskriminering leder han aktiviteter för att öka den reella integrationen för afrosvenskarna i Sverige. Detta arbete gör han genom AFROSVENSKARNAS RIKSFÖRBUND. Han har haft vänligheten att svara på våra frågor! (Läs mer...)




